mariy

idag tänkte jag på en person som jag nog inte tänkt på på hur länge som helst. jag tror vi träffades när jag gick i nian. o allt va sådär självklart från första gången. kunde inte slita blicken. o så var allt så himla hemligt. vi såg skräckfilm på golvet och åkte bil jättejättefort mitt i natten. o alla såg, o alla visste, men ingen sa nånting.

o sen idag så hittade jag sparade mail. o han skrev så vackra ord. så himla vackra ord som jag aldrig fått av någon förut. och jag kom nog på att jag saknade orden.

och nu minns jag inte ens hans efternamn eller vart han bor. livet är så himla lustigt sådär.