mariy

försvinn, jag är så jävla trött på dig.

karateklubben på trappan var helt okej. frös konstant och cidern smakade permanentvätska men ändå hade jag det trevligt. tycker mest synd om mias kompis som inte har några andra alternativ än att skaffa barn.

idag är jag relativt sjuk, är inte jätte lycklig över det direkt men jag har ju ändå inget annat för mig. slipper ju iaf sitta här och känna mig ensam för att jag ofrivilligt är hemma hela jävla tiden. jag är sjuk.

hejdå